Ljusäkthet hos tryckfärger och textilier

Ljusäkthet är sällan en betydande faktor för kläder eller interiörtyger som främst används inomhus. Å andra sidan, med de produkter som kommer ut måste det tas hänsyn till om användningen är långvarig. Utomhus har även användningsplatsen stort inflytande – på en skuggig plats kan en norrvänd banderoll vara framgångsrik i åratal, medan på ett söderläge kan färgen skifta synligt redan från första maj till midsommar.

Färgbeständigheten hos textilier påverkas mest av vilken typ av färg som används. Till skillnad från till exempel papperstryck påverkar laminering eller annan ytbehandling inte ljusäktheten nämnvärt.

Pigmentfärger har den bästa ljusäktheten. Det gäller både tryckta och tryckta textilier. Pigmentfärger kan användas med alla textilfibrer.

Dispersionsfärger används med polyester. Långkedjiga dispersionsfärger används i screen- och rotationstryck, och vissa färger har utmärkt ljusäkthet.Kortkedjiga dispersionsfärgämnen, d.v.s. s.k sublimeringsfärgämnen används vid digital tryckning, färgning och transfertryck. Deras ljusäkthet är som mest medelmåttig. Generellt sett har magenta och gult bättre ljusäkthet än cyan och svart.

Reaktiva färgämnen används på bomull, linne, viskos, siden, ull och polyamid. Deras ljusäkthet är som mest medelmåttig.

Screentryckta, det vill säga screen- eller rotationstryckta tyger är vanligtvis något bättre när det gäller ljusäkthet än tryckta. Det beror på att färgskiktet blir tjockare vid serietryck än vid digitaltryck.

Tygernas grundfärg förändras också i ljuset. Alla vita tyger använder optiska vitmedel med varierande ljusäkthet. Bomullstextilier håller sig vanligtvis snygga längre i ljuset än polyestertextilier. En anledning till detta är egenskaperna hos optiska vitmedel. Å andra sidan fastnar ofta smutspartiklar i luften lättare på hydrofoba fibrer som polyester.